Djungelboken

Djungelboken är en film som alla har en relation till. Disneys tecknade version kom redan 1967, men den har charmat ett antal generationer ungar sen dess. Att göra en remake på en sådan film är alltid en risk, det kan floppa hur hårt som helst när man kliver på folks nostalgiska tår. Men nu när CGI kommit så pass långt kan Disney inte hålla sig längre, och en live action-film med talande djur är nu ett faktum. Har det någonsin gått bra förut? Jag, som annars är en riktigt gnällig 3D-kritiker, får snabbt konstatera att det här är en av…

4
Läs mer

Ant-man

Med alla filmer som Marvel spottat ur sig på senare år, med alla olika karaktärer o.sv. ställer man sig såklart frågan: Hur länge kan de hålla på i samma kvalitet? Hur många fler hjältar klarar vi av och vill ha? Tydligen minst en till i alla fall. Jag vet inte hur det började, mitt intresse för superhjälte-genren och framför allt Marvels hjältar (åtminstone den delen av dem som idag ägs av Disney). Förmodligen var det sambons intresse för denna genre som påverkade mig, jag misstänker att han ville ha sällskap till någon av filmerna på bio eller tyckte att det…

4
Läs mer

Batman v Superman: Dawn of Justice

Jag får erkänna att jag inte deltagit i hypen den här gången. Batman v Superman: Dawn of Justice är en av årets mest efterlängtade filmer, och jag har varit den trista skeptiska typen. Jag är inte alls ett fan av Zack Snyders långa, gråa, humorlösa Man of Steel, och har således inte direkt skyhöga förväntningar när jag parkerar mig i salongen. Strax efter att filmen satt igång känner jag dock att jag kommer få krypa till korset och erkänna mitt misstag, jäklar anamma vilken start. Det är snyggt, det är intensivt, det är galet spännande – står jag inför årets…

3
Läs mer

Insidan ut

Vad som egentligen försiggår i någon annas huvud har vi väl alla funderat på ibland? Här får vi ett möjligt svar, på ett varmt, mysigt och humoristiskt sätt. Den viktigaste tanken att ta med sig efter filmen, för alla, tycker jag är att vi inte ska fördöma vissa känslor och försöka kväva dem, för även till synes negativa känslor kan leda till bra saker. Mer än så vågar jag inte säga av rädsla att riskera att spoila filmen för de som inte sett den än. Hur som helst är detta som sagt en riktigt mysig film som i bästa Disney-anda…

4
Läs mer

Deadpool

ÄNTLIGEN sitter jag bänkad framför Deadpool! Som jag har längtat, som jag har väntat! Jag har inte en tanke på att sänka mina förväntningar en smula, för jag är så övertygad om att de kommer infrias. Allt har hittills tytt på det. Och de första tio minuterna gör mig inte ett dugg besviken! Jag blir som en stjärnögd tioåring igen av bra action, och gosh bananer, det här är bra action. Till skillnad från Suicide Squad, som trist nog satsar på trygga åldersgränsen PG-13, har Deadpool varit barnförbjuden från dag ett. Det är en frihet man utnyttjar till fullo med…

3
Läs mer

Ett päron till farsa: Nästa generation

Ett päron till farsa var några av mina favoritkomedier från 80-talet (den senaste är visserligen från -97). Chevy Chase tillförde de filmerna sin galna stil. Just den stilen är kanske något man saknar till viss del här. Men två unga regissörer till trots så har det här mycket av originalen i känslan och den där galna och överdrivna humorn finns där. The Griswolds kännetecknar Murphy’s Law i komedi. Allt som kan gå fel ska gå fel. Här klarar man inte riktigt av att hålla samma tempo som filmerna kännetecknar, mycket av vilket jag tror man kan tillföra avsaknaden av de där komiska…

3
Läs mer

Under pyramiden

Det första jag gör när jag vet att jag ska se en film jag ska recensera, är att kolla in trailern, för att få en övergripande bild över vad jag har att göra med. Denna gång var inget undantag, och min första tanke efteråt var “Jaha… Det där var ju oklart.” Och det är det absolut inget fel med! Tvärtom, en trailers syfte är ju att väcka nyfikenhet och intresse, inte att avslöja för mycket om filmen. Inga konstigheter där. Det som däremot är värre är att nu när jag väl sett filmen, är min tanke fortfarande precis den samma. Oklart…

1
Läs mer

Alvin och gänget: Gasen i botten

För er som inte tröttnat på sjungande jordekorrar och det trademarkmärkta ”ALVIIIIIN”-vrålet kommer här film nummer fyra (!) om Alvin och Gänget. Den här gången knakar det i fogarna i den lilla familjen, då ”pappa” Dave (Jason Lee) blivit ihop med läkaren Samantha (Kimberly Williams-Paisley), som har den sjukt odräglige tonårssonen Miles (Josh Green) i släptåg. När Dave och Samantha drar till Miami tillsammans pekar allt på att Dave tänker fria, hemska tanke. Jordekorrarna och Miles sluter fred för stunden, och reser efter kärleksparet för att förhindra den stundande katastrofen. Det här är alltså den klassiska det-är-jobbigt-att-få-bonussyskon-historien, med enda skillnaden…

1
Läs mer

The Revenant

Det finns hajpade filmer, och sen finns det DUNDERHAJPADE filmer. The Revenant hamnar helt klart i den senare kategorin. Inte egentligen på grund av omständigheterna runt inspelningen (crew som tvingats bo i tält i 25 minusgrader), den oblyga längden (2 timmar och 36 minuter) eller ens den otroliga historien (den kommer vi till). Hajpen har först och främst med Oscarsgalan att göra, och den stora frågan: kommer Leonardo äntligen vinna? Är det hans tur till slut? Vi får se, men gudarna ska veta att han har ansträngt sig den här gången. DiCaprio har odlat skägg och underbett, och åtagit sig…

3
Läs mer

Terminator: Genisys

Trots att det har gått mer än 30 år sedan Arnold spelade T-800 för allra första gången och trots att Arnold har passerat den svenska pensionsåldern så kan man ge sig den att han ”will be back” och det med en relativt hyfsad rulle faktiskt! När filmen annonserades delades fansen till franschisen i två delar, först de som vill se allt som har med Terminator att göra oavsett om det är en TV-serie eller en film som avviker den ordinarie historien, sen så har vi dem som anser att filmen seriens högtid kulminerade med ”Judgement Day”. Och personligen så håller…

3
Läs mer