The Hitman’s Bodyguard

The Hitman’s Bodyguard är mer eller mindre en tillbakablick på 90-talets ”buddy-cop” filmer. Du har ett ”omaka par” i huvudrollerna, som inte kommer överens. Men måste jobba tillsammans för att de har en gemensam skurk. Formatet har gjorts miljontals gånger förr inom action genren. Det har även gjorts bättre än denna filmen. Men jag har även sett betydligt sämre filmer i samma genre och kategori, så filmen hamnar i mitten utav det hela. Vad som gör filmen är kemin mellan Ryan Reynolds och Samuel L. Jackson. Gillade man trailern, lär man gilla filmen. Den bjuder och lovar inte på något…

3
Läs mer

American Made

American Made är en film som har gjorts förr. Den typiska anti-hero berättelsen, som utspelar sig på 80-talet när drogerna var som störst. Det är The Infiltrator, War Dogs, Gold. Alla filmer baserade på en sann historia där huvudpersonen gör något olagligt (inte Gold) för en massvis med pengar, för att senare bli av med allt. Dock måste jag medge att de filmerna ändå har en viss underhållningsvärde till sig. Något som American Made också har. Detta tack vare ett bra regi från Doug Liman, som också gjorde Edge of Tomorow även den med Tom Cruise. Den har en rapp…

3
Läs mer

The Emoji Movie

Där är så mycket jag kan berätta om The Emoji Movie. Men jag känner att den inte förtjänar så värst mycket av min tid, samtidigt som jag vill få ut min ilska på alla möjliga sätt. Där är en positiv sak med filmen, en enda positiv sak. Det är att om några år kommer ingen bry sig om denna filmen. För det är en produkt av sin tid. Så om några år kommer ingen bry sig om filmen, eller ens förstå vad poängen med att den ens existerar. Det hela är ett dåligt tecken när inte ens barnen i din…

1
Läs mer

Vaiana

Så var det äntligen dags för att sätta tänderna i den oerhört hyllade men ändå lite undanskymda ”Vaiana”. Redan innan jag ser filmen så har jag självfallet sett en del av filmen karaktärer i olika medier även fast jag inte kan sätta fingret på dem. Sen så visste jag att Dwayne ”The Rock” Johnson skulle ha lånat ut sin röst till killen med den där udda klubban. (Det skulle senare visa sig att jag är typ halvt blind.) Hela filmen börjar med ett intro som förklara att snubben som ”The Rock” har lånat ut sin röst till faktiskt heter ”Maui” och…

4
Läs mer

Sing

I höstas så var det fullt i landets biografer med filmer som verkligen knuffades och tjivades om utrymmet och att få ens uppmärksamhet och i väntan på insläpp till en av alla dessa filmer så observerad jag inte intetsägande affischen till filmen ”Sing”. Om jag inte missminner mig helt så var det i princip just titeln Sing mot en röd ridå och så mycket mer än så var det faktiskt inte, vart eftersom det närmade sig biopremiären så började ett par figurer att dyka upp och sakta så fick man sig en bild som senare visade sig vara åt pipsvängen…

4
Läs mer

Central Intelligence

Det här är en komedi som hamnar under epitetet, komedier där gag reel är roligare än själva filmen. Det är sällan en bra utgångspunkt för komedier. Nu ska Central Intelligence vara en actionkomedi. Actiondelarna kan ibland rädda den här typen av filmer. Det stora misstaget man gör med Central Intelligence är att man låter Kevin Hart bära den seriösare av huvudrollerna och ger Dwayne Johnson ansvaret för humorn. Dom flesta av oss inser nog snabbt att detta nog inte blir så bra, och mycket riktigt, det ger här ett sken av att ingen bär huvudrollerna i filmen. Det i sin tur gör att actionscenerna känns väldigt…

2
Läs mer

How to Be Single

Det känns som att det finns mängder av filmer i samma genre; naiv tjej förlorar pojkvän och måste plötsligt anpassa sig till singellivet, galen vän visar vägen. Frågan är om denna film har så mycket nytt att tillägga? Jag måste säga att den faktiskt inte följer den vanliga mallen utan hittar sina egna små vägar vilka kan vara både charmiga men ibland även värdelösa. Personligen tycker jag det blir för mycket fokus på förhållanden ändå trots allt, ändå slutar filmen på ett ganska oväntat sätt, inte alls med ett sagoslut där prinsessan får sin prins och lever lycklig i alla…

3
Läs mer

Zoolander 2

Jag har/hade faktiskt helt missat fenomenet Zoolander, och ska jag var ärlig kändes det inte som någon större förlust. Denna känsla försvann helt när jag tittade på första filmen för att ha kunna göra tvåan rättvisa när jag skulle recensera den. Jag gillar komedier, så det är inte av den anledningen jag medevetet undvikit Zoolander, jag ahr väl bara trott den var för larvig och barnslig, i still med Zookeeper eller Natt på museet (som absolut har sina stunder men är tydligt mer riktad till barn). Men jag bedrog mig visst. Med detta menar jag inte att filmerna är mästerverk…

3
Läs mer

Hail, Caesar!

Med så många stjärnor uppradade i en och samma film borde vi inte kunna få annat än en succé, eller hur? Tyvärr kan vi tydligen det. Två dagar efter att ha sett filmen kommer jag knappt ihåg den. Var den i färg eller svartvitt ens en gång? Och ja just det, den skådisen var ju med ja, det mindes jag knappt. Jo, filmen var i färg, och alla skådisar gjorde bra jobb och förtjänar att minnas, men filmen i sig har en slags grå hinna över sig i mitt minne vilket fördunklar allt. Jag skulle nog inte kalla den rakt…

2
Läs mer

Deadpool

Nu för tiden känns det som filmer med superhjältar blir allt mer mainstream. Det är då man blir glad när det kommer filmer som Kick-Ass [1][2], Scott Pilgrim och inte minst Deadpool som är lite mer utanför boxen. Deadpool är dock på många sätt en typisk superhjältefilm, den sorgliga bakgrundsstoryn, superkrafter, pojken som ska rädda flickan. Men ändå så annorlunda. Deadpool eller Wade, som han även heter, är självsäker, egoistisk och inte direkt pryd. Kanske inte karaktärsdragen man vanligtvis hittar hos en superhjälte. Det märks att man redan från början utgått från att göra en barnförbjuden film. Man spar inte på krutet när det…

4
Läs mer