American Assassin

När jag satt inne i biosalongen och tittade på American Assassin, kom jag och tänka på spion filmerna från de sena 90-talet, men framför allt tidiga 2000-talet. Den unga nya soldatkillen som vill ha revansch för något personligt inträffade honom. Du har den äldre mentorn som har ett personligt förflutet med den onda skurken, och en tjej som ser snygg ut men som döljer mer hemligheter. Som ni kanske märker är detta en sådan typ av spionfilm eller ja action/thriller. Den gör inget nytt med genren eller materialet. Den funkar som en matiné film, men inte mycket mer. Den största…

3
Läs mer

Good Time

Ju mindre man berättar om filmen ”Good Time”, desto bättre blir filmen. Jag gick in efter att ha sett trailern fåtal gånger på biografen, samt efter att ha sett den där häftiga postern där Robert Pattinson hänger vid korken av en Sprite flaska. Jag blev fullt överraskad efter att ha sett filmen. Jag hade en förbannat bra tid under filmens gång, och är helt klart en av årets bästa filmer. Allting utspelar sig under en natt, och den typen av filmer brukar jag var lite svag för. Även ifall det är 50-50 med hur bra filmerna är i det formatet….

4
Läs mer

Annabelle 2: Creation

Uppföljaren till Annabelle har anlänt, som i sin tur är en prequel till första Annabelle filmen, som i sin tur också var en prequel. Försök att inte bli förvirrade av den meningen. Som tur är är filmen inte så komplicerad att följa. Faktum är så behöver man inte se första Annabelle filmen för att förstå denna. Det enda som kopplar filmerna samman är de sista 5 minuterna, som vissa i publiken verkade förvirrade över. I det sammanhanget påminner filmen en del om Ouija: Origin of Evil. Där uppföljaren är en prequel och lyckas vara mycket bättre än sin föregångare. Jag…

3
Läs mer

Klassiker: Rovdjuret

När man ändå passar på att titta på Alien-franchisen så ”måste” man ju även passa att se om ”Rovdjuret” eftersom dessa två monster fick snällt dela på den vita duken när ”Alien vs. Predator” hade premiär 2004. Sen så var det så sjukt länge sedan jag sist såg filmerna och jag mindes inte alls mycket från dem så det var lika bra att se om filmerna. Jag vet inte om det är för att det är de filmerna som man  ”växte” upp med eller om det finns någon annan faktor som gör det, men det är något speciellt med filmer som…

3
Läs mer

Atomic Blonde

Atomic Blonde kan nog beskrivas bäst som en vild utekväll. Medan du tittar på den är det underhållning på hög nivå, visuellt snygg, fantastiska actionscener, helt okej humor och härlig 80-tals pop musik. Man får en energikick och är med för filmens resa, och njuter hela kvällen. Men det är så fort du vaknar nästa dag och börjar undra vad som egentligen hände. Atomic Blonde är ett perfekt exempel på termen ”style over substance”. David Leitch som tidigare regisserade John Wick med sin vän Chad Stahelski gör sin första solofilm här i regissörsstolen, och lyckas väldigt väl. Han vet hur…

3
Läs mer

John Wick: Chapter 2

På senare år så har det varit något av en trend där man tar etablerade skådespelare som på sätt och vis har varit på väg ner i sin kariärr, från de forna dagar som var under 80- och 90-talen, och så bootar man om dem även fast de allra flesta har nått en ålder där genomsnitts svensken skulle vara så lönfet att hen inte skulle orka göra något mer produktivt än att köra till jobbet. En av dessa ”reboots” om man nu ska kalla dem för det är Keanu Reeves och hans hårdkokta ”John Wick”. Där den första filmen togs…

3
Läs mer

xXx: Return of Xander Cage

I en tid då filmbolagen vill göra film, så att de kan tjäna pengar, men inte vågar satsa allt för mycket på nya koncept, vad gör man då? Jo, man re-bootar och göra uppföljare på tidigare etablerade format/franschiser som historiskt sett har genererat en shitload med pengar. Bland alla dessa succér så finns då ”xXx” från 2002 med bland annat Vin Diesel, Samuel L. Jackson och Marton Csokas. Som på den tiden kändes lajbans med en högaktuell Diesel, som dessutom gjorde en massa coola saker innan gemene man visste vad extrem sport var för något. Tillsammans med det namnet som…

2
Läs mer

10 Cloverfield Lane

Om det är något en thriller ska bjuda på så är det spänning, helst genom hela filmen. 10 Cloverfield Lane bjuder på spänning från första till sista sekund. Kanske till och med för nära inpå sista sekunden. Något jag verkligen inte gillar är när man blir hängande i eftertexterna utan att känna att filmen faktiskt är slut. Rollbesättningen är riktigt solid och även dom två mindre namnkunniga skådespelarna levererar bra prestationer. John Goodman vet man på något sätt var man har, inte minst på senare år då han verkligen blommat ut och fått mer komplicerade roller. Att spela den här lite psykotiska rollen…

3
Läs mer

The Hateful Eight

Det här är Tarantinos åttonde film (han vidhåller fortfarande att den tionde blir den sista). Det är nog första gången jag kan säga att jag är lite besviken efter att ha sett en film av Quentin. Tarantino använder gärna mycket dialog i sina verk och gör det oftast på ett underbart sätt där han så finkänsligt lindar in dig i handlingen. Samma sak ser vi i The Hateful Eight, men till skillnad från hans andra filmer så blir det för långdraget och inte alls lika finkänsligt som vanligt. Handlingen blir helt enkelt inte vad den hade kunna vara tack vare detta….

3
Läs mer

Cop Car

Det finns en del saker som alltid har funnits där oavsett om det var i ens direkta närhet eller lite längre ifrån en, t.ex. så vet man att solen alltid har funnits där sen den dagen man såg upp mot himmelen och hade en sån pass nivå av medvetenhet att man faktiskt tänker till vad det är man faktiskt ser där uppe och ungefär samma sak är det med Kevin Bacon. Sen jag var liten så har han ”alltid” varit där, oavsett om det har varit i Footloose, Hotet från underjorden eller på senare år i X-Men eller Mystic River….

2
Läs mer