10 Cloverfield Lane

Om det är något en thriller ska bjuda på så är det spänning, helst genom hela filmen. 10 Cloverfield Lane bjuder på spänning från första till sista sekund. Kanske till och med för nära inpå sista sekunden. Något jag verkligen inte gillar är när man blir hängande i eftertexterna utan att känna att filmen faktiskt är slut. Rollbesättningen är riktigt solid och även dom två mindre namnkunniga skådespelarna levererar bra prestationer. John Goodman vet man på något sätt var man har, inte minst på senare år då han verkligen blommat ut och fått mer komplicerade roller. Att spela den här lite psykotiska rollen…

3
Läs mer

The Hateful Eight

Det här är Tarantinos åttonde film (han vidhåller fortfarande att den tionde blir den sista). Det är nog första gången jag kan säga att jag är lite besviken efter att ha sett en film av Quentin. Tarantino använder gärna mycket dialog i sina verk och gör det oftast på ett underbart sätt där han så finkänsligt lindar in dig i handlingen. Samma sak ser vi i The Hateful Eight, men till skillnad från hans andra filmer så blir det för långdraget och inte alls lika finkänsligt som vanligt. Handlingen blir helt enkelt inte vad den hade kunna vara tack vare detta….

3
Läs mer

Cop Car

Det finns en del saker som alltid har funnits där oavsett om det var i ens direkta närhet eller lite längre ifrån en, t.ex. så vet man att solen alltid har funnits där sen den dagen man såg upp mot himmelen och hade en sån pass nivå av medvetenhet att man faktiskt tänker till vad det är man faktiskt ser där uppe och ungefär samma sak är det med Kevin Bacon. Sen jag var liten så har han ”alltid” varit där, oavsett om det har varit i Footloose, Hotet från underjorden eller på senare år i X-Men eller Mystic River….

2
Läs mer

Hitman: Agent 47

Så var det återigen dags för att få stifta bekantskap med den oerhört charmiga (observera ironimätarens utslag) men ändå högst effektiva agent 47 som alltid ser till att få sakerna gjorda och allt som oftast ett ganska så smart och snyggt sätt. Aldrig tidigare har man fått se en pianosträng komma så pass väl till användning än när det handlar om att eliminera folk. Som de allra flesta antagligen vet vid det här laget så är förlagan hör och häppna ett TV-spel som faktiskt är utvecklat av en dansk studio, vilket är ju faktiskt lite häftigt i sig, då bevisar…

3
Läs mer

Under pyramiden

Det första jag gör när jag vet att jag ska se en film jag ska recensera, är att kolla in trailern, för att få en övergripande bild över vad jag har att göra med. Denna gång var inget undantag, och min första tanke efteråt var “Jaha… Det där var ju oklart.” Och det är det absolut inget fel med! Tvärtom, en trailers syfte är ju att väcka nyfikenhet och intresse, inte att avslöja för mycket om filmen. Inga konstigheter där. Det som däremot är värre är att nu när jag väl sett filmen, är min tanke fortfarande precis den samma. Oklart…

1
Läs mer

The Revenant

Det finns hajpade filmer, och sen finns det DUNDERHAJPADE filmer. The Revenant hamnar helt klart i den senare kategorin. Inte egentligen på grund av omständigheterna runt inspelningen (crew som tvingats bo i tält i 25 minusgrader), den oblyga längden (2 timmar och 36 minuter) eller ens den otroliga historien (den kommer vi till). Hajpen har först och främst med Oscarsgalan att göra, och den stora frågan: kommer Leonardo äntligen vinna? Är det hans tur till slut? Vi får se, men gudarna ska veta att han har ansträngt sig den här gången. DiCaprio har odlat skägg och underbett, och åtagit sig…

3
Läs mer

Self/Less

Self/Less är byggt på ett relativt originellt koncept. Man missar dock att lägga tyngd i uppbyggnaden av storyn. Man sitter ibland med känslan av att vissa delar fallit bort. Två skådespelare ska här visa en och samma karaktär, dom tycks dock inte ha något annat än sina minnen gemensamt. Något som ger en lite halvkonstig känsla och delar karaktärerna på ett oönskat sätt. Det här är ändå en spännande action/thriller med väl avvägda actionscener, men den gör inte avtrycket den hade kunnat göra.

3
Läs mer

Legend

Här i Sverige kanske de flesta ser ut som frågetecken när man nämner Ronnie och Reggie Kray, men i London är de fortfarande något av en big deal. Faktum är att de styrde hela East End när det begav sig, inte bara som hänsynslösa gangstrar, utan också som storkändisar. Legend målar en färggrann tavla över femtio- och sextiotalets gangsterglamour i Londons arbetarkvarter, men den som håller i penseln är inte någon av tvillingarna. Historien berättas av Reggie Krays stora kärlek, Frances. Men, vi väntar med henne en stund, först måste vi prata om elefanten i rummet. Få kan ha undgått…

3
Läs mer

San Andreas

Ingen sommar utan glass, ingen jul utan Kalle och inga katastroffilmer utan Roland Emmerich, trodde jag i min enfald, tji va fel jag hade. Med filmer som ”2012” och ”Day After Tomorrow” så kändes det som att ”alla” så väl publik som Hollywood hade kommit överens om att det är Emmerich som göra alla katastroffilmer oavsett vad, ungefär som att allt i en Michael Bay film förr eller senare kommer att gå det hemska ödet till mötes att bli sprängd, oavsett om man är storybärande karaktär eller en stackars nedärvd teservis från rara söta gammelmormor. Jag ska vara ärlig och…

3
Läs mer

The Equalizer

En stel Denzel Washington gör det han är absolut bästa på, han ger oss en känslostum och kanske lite förutsägbar tolkning av en roll. Denzel har hjälp av bra cinematografi som lyfter fram känslan. Det är väldigt snyggt filmat och generellt snyggt visuellt. Stundtals är det även mörkt och brutalt. The Equalizer bjuder egentligen inte på något unikt och har en handling med en rätt typisk och tydlig amerikansk-patriotisk underton. Vad man däremot bjuder på är mystik och spänning som ger den underhållning man kan förvänta sig av handlingen.  Jag kan tycka att Denzel Washington kan bli lite enformig. I en sån här roll kanske…

3
Läs mer