Star Wars: The Force Awakens

Det är sällan en film är så här efterlängtad och upp-hypad innan den kommer ut. Och det kanske inte är så konstigt? Många har växt upp med filmerna från 70- och 80-talet och ytterligare många växte upp med trilogin från 90- och 00-talet och alla dessa verkar ha längtat efter denna trilogi som börjar med Episod VII. Utan att vara insatt i någon annans hjärna än min egen vågar jag gissa att oavsett vilket årtionde du är född och vilken trilogi du har föredragit finns det något i denna film för alla. Vi får återse gamla bekanta så som Han…

4
Läs mer

Hotell Transylvanien 2

Jag tror jag nämnt det förut i någon recension, att jag kan i princiå inte ogilla animerade filmer. Nåja, en sanning med modifikation, animerade filmer från de stora, erkända studiorna kanske jag kan säga. För låt oss vara ärliga, det finns lågbudgetvarianter som inte ens barnen skulle uppskatta. Denna film är tack och lov inte en av dem utan håller tillräckligt hög kvalitet för att hålla såväl barn som en 29-årig hobby-recensent intresserad. Jag kan annars tycka att Adam Sandler har alldeles för lätt att spela över, men som röstroll för en galen vampyrpappa/-morfar har han hittat helt rätt. Jag är…

3
Läs mer

Cop Car

Det finns en del saker som alltid har funnits där oavsett om det var i ens direkta närhet eller lite längre ifrån en, t.ex. så vet man att solen alltid har funnits där sen den dagen man såg upp mot himmelen och hade en sån pass nivå av medvetenhet att man faktiskt tänker till vad det är man faktiskt ser där uppe och ungefär samma sak är det med Kevin Bacon. Sen jag var liten så har han ”alltid” varit där, oavsett om det har varit i Footloose, Hotet från underjorden eller på senare år i X-Men eller Mystic River….

2
Läs mer

Ant-man

Med alla filmer som Marvel spottat ur sig på senare år, med alla olika karaktärer o.sv. ställer man sig såklart frågan: Hur länge kan de hålla på i samma kvalitet? Hur många fler hjältar klarar vi av och vill ha? Tydligen minst en till i alla fall. Jag vet inte hur det började, mitt intresse för superhjälte-genren och framför allt Marvels hjältar (åtminstone den delen av dem som idag ägs av Disney). Förmodligen var det sambons intresse för denna genre som påverkade mig, jag misstänker att han ville ha sällskap till någon av filmerna på bio eller tyckte att det…

4
Läs mer

Hitman: Agent 47

Så var det återigen dags för att få stifta bekantskap med den oerhört charmiga (observera ironimätarens utslag) men ändå högst effektiva agent 47 som alltid ser till att få sakerna gjorda och allt som oftast ett ganska så smart och snyggt sätt. Aldrig tidigare har man fått se en pianosträng komma så pass väl till användning än när det handlar om att eliminera folk. Som de allra flesta antagligen vet vid det här laget så är förlagan hör och häppna ett TV-spel som faktiskt är utvecklat av en dansk studio, vilket är ju faktiskt lite häftigt i sig, då bevisar…

3
Läs mer

Southpaw

En av modern historias största boxningsfighter (i alla fall den mest emotsedda) var utan tvekan den mellan Manny Pacquiao och Floyd Mayweather, Jr. på MGM i Las Vegas den andra maj 2015. Den som var observant under matchens gång såg antagligen en del saker, dels i ringen, men även utanför till exempel att filmen ”Southpaw” var matchens officiella filmsponsor och att en övertaggad Jake Gyllenhaal var på plats och såg matchen på plats. Nog talat om dessa luddiga omständigheter och låt oss istället summera det faktum att Southpaw var med och sponsrade matchen, detta måste bero på åtminstone två faktorer och antagligen…

4
Läs mer

Black Mass

Jag har väl aldrig varit särskilt mycket för filmer om maffian eller den organiserade världen, men jag har ändå ”råkat” se ett par. Johhny Depp i filmen Donnie Brasco bör man tex inte missa. Nu är han tillbaka i denna värld, men denna gång som hänsynslös ledare istället för polis(?) som går undercover. Ska jag vara riktigt ärlig märkte jag inte ens att det var Johnny Depp förrän jag fick det berättat för mig efter minst en halvtimme och då syntes det då och då i vissa drag och rörelser. (Hur jag missade hans röst är fortfarande en gåta.) Hur som…

3
Läs mer

Min lilla syster

Ett ord och en känsla sitter kvar i mig när filmen är slut och eftertexterna rullar; förvirring. Till att börja med: titeln – är den särstavad med flit? Och vems syster är det den syftar på? Den frågan kan också förlängas till vem är huvudperson, vem handlar det om? Eftersom vi får uppleva allt ur Stellas perspektiv torde hon vara huvudperson, men fokus ligger inte riktigt på henne. Det ljgger dock inte tillräckligt mycket på hennes syster för att titeln skulle kunna anspela på henne heller. Denna brist på fokus, vem och vad filmen ska handla om tycker jag går…

2
Läs mer

Insidan ut

Vad som egentligen försiggår i någon annas huvud har vi väl alla funderat på ibland? Här får vi ett möjligt svar, på ett varmt, mysigt och humoristiskt sätt. Den viktigaste tanken att ta med sig efter filmen, för alla, tycker jag är att vi inte ska fördöma vissa känslor och försöka kväva dem, för även till synes negativa känslor kan leda till bra saker. Mer än så vågar jag inte säga av rädsla att riskera att spoila filmen för de som inte sett den än. Hur som helst är detta som sagt en riktigt mysig film som i bästa Disney-anda…

4
Läs mer

Ett päron till farsa: Nästa generation

Ett päron till farsa var några av mina favoritkomedier från 80-talet (den senaste är visserligen från -97). Chevy Chase tillförde de filmerna sin galna stil. Just den stilen är kanske något man saknar till viss del här. Men två unga regissörer till trots så har det här mycket av originalen i känslan och den där galna och överdrivna humorn finns där. The Griswolds kännetecknar Murphy’s Law i komedi. Allt som kan gå fel ska gå fel. Här klarar man inte riktigt av att hålla samma tempo som filmerna kännetecknar, mycket av vilket jag tror man kan tillföra avsaknaden av de där komiska…

3
Läs mer