Brooklyn

Titel Brooklyn (2015)
Regi
Skådespelare , , ,
Genre /
Längd 111min
Åldersgräns
IMDb IMDb
Synopsis

BROOKLYN som är Oscar®nominerad för bland annat Bästa Film och Bästa Kvinnliga Huvudroll (Saoirse Ronan)har biopremiär den 26 februari. En djupt rörande berättelse om Eilis Lace, en ung irlänsk immigrant i 1950-talets Brooklyn. Lockad av det lovande Amerika lämnar Eilis Irland, och tryggheten i hennes mammas hem, för New Yorks kustremsa. Hemlängtan försvinner snabbt när Eilis blir djupt förälskad. Men snart blir hennes nya liv avbrutet av hennes förflutna och hon måste välja mellan två länder och människorna i dem. Dessutom belönades BROOKLYN för bästa enastående brittiska film på BAFTA-galan.

Recension

Det är 50-tal, och den amerikanska ekonomin blomstrar som aldrig förr. Det är där allt händer! Där finns möjligheterna! Annat är det på Irland, där den unga kvinnan Eilis (Saorsie Ronan) kämpar på med ett kasst helgjobb utan vidare framtidsutsikter. Med hjälp av sin syster, som är mån om att Eilis ska kunna bygga ett bättre liv åt sig, och en vänlig präst, hittar hon ett jobb i Brooklyn och emigrerar. Till en början är allt hopplöst och hennes hemlängtan är outhärdlig. Men ju längre tiden går, desto mer kan hon stå på egna ben, och snart hittar hon även kärleken i italienaren Tony (Emory Cohen). Men när hon reser hem till Irland på en kortare visit, är allt plötsligt annorlunda. Nu verkar det faktiskt finnas ett liv även här, med ett arbete, kärlek, och framför allt: trygghet. Så vad ska hon välja? Vem har hon blivit, och vem vill hon bli?

Brooklyn strävar inte på något sätt efter det extraordinära. Stillsamt, lugnt och tillbakadraget tickar den alldeles vanliga människan Eilis liv fram på bioduken, utan större vändningar eller dramatik. Låter det tråkigt? Det är det inte, inte ett himla dugg. Tvärtom är det fullständigt trollbindande. Jag vet inte när jag sist var så engagerad i en karaktär, en historia, en fiktiv människas öde. Eilis försiktiga men målmedvetna strävande efter självständighet känns djupt i hjärtat, för att inte tala om pirret i magen man får av den kanske raraste cineastiska kärlekshistorien tiotalet hittills bjudit på.

Brooklyn gestaltar på ett rättvist sätt irländska emigranters historia, visst, men den är mycket mer universell än så. Skräcken, och den absoluta nödvändigheten, i att växa upp, att klippa navelsträngen och skapa sitt eget liv, det är något vi alla vet vad det handlar om. När Eilis gråter av hemlängtan på sin säng i Brooklyn är det inte bara Irland hon saknar, hon saknar tryggheten som hemmet, familjen, traditionen ger. Alla som flugit ut ur boet, gått utanför bekvämlighetszonen och beträtt ny mark, har haft liknande gråtepisoder på sina sängar. Vi vet hur sorgen aldrig riktigt går över, men att det i slutändan alltid är värt det. Så vi hejar på Eilis, håller tummarna för att hon inte ger upp, hoppas att hon orkar.

Att dra fram den sortens engagemang hos en publik kräver såklart att karaktären i fråga känns absolut verklig. Så, det är bara att konstatera att hela filmen vilar tungt på Saorsie (uttalas ”Sersha”) Ronans axlar. Fotot är absolut magiskt vackert, musiken är choklad för öronen och manuset närmar sig perfektion, ja. Men allt hade fallit platt som en pannkaka om inte Ronan hade levererat så som hon gör. Hon står i centrum i nästan varje scen, oftast mer eller mindre i närbild, och just filmens stillsamhet gör att minsta glapp i fokus och närvaro hade varit lika påträngande som ett brandlarm. Men hon tappar det inte, inte för en sekund. Med mikroskopiska nyanser bygger hon Eilis till en levande person, som jag vill stötta, gå bredvid, lära känna. Och tack vare det är Brooklyn ingenting annat än ett litet underverk.

© 2015 Twentieth Century Fox. All Rights Reserved.

Betyg
1 2 3 4 5 Inte bra Knappt godkänt Bra Mycket bra Mästerverk
Användarbetyg
Vilket betyg sätter du?
1 stjärna2 stjärnor3 stjärnor4 stjärnor5 stjärnor (4 röster, genomsnitt: 4,75 av 5)
Loading...

Kommentarer

  • Brooklyn är en underbar varm liten film om uppbrott, hemlängtan och möjligheten att sätta rot någon annanstans. En gripande och varm upplevelse. 5/5.

Lämna en kommentar