Djungelboken

Titel Djungelboken (The Jungle Book) (2016)
Regi
Skådespelare , , , , ,
Genre //
Längd 105min
Åldersgräns
IMDb IMDb
Synopsis

En föräldralös pojke växer upp i djungeln och uppfostras av vargar, björnar och en svart panter. Efter den klassiska sagan skriven av Rudyard Kipling. I rollen som Mowgli ser vi nykomlingen Neel Sethi, Scarlett Johansson gör rösten till Kaa, Bill Murray har lånat sin röst till Baloo, som Bagheera hör vi Ben Kingsley, Lupita Nyong’o gör rösten till Raksha och som Shere Khan hör vi Idris Elba. I regi av Jon Favreau.

Recension

Djungelboken är en film som alla har en relation till. Disneys tecknade version kom redan 1967, men den har charmat ett antal generationer ungar sen dess. Att göra en remake på en sådan film är alltid en risk, det kan floppa hur hårt som helst när man kliver på folks nostalgiska tår. Men nu när CGI kommit så pass långt kan Disney inte hålla sig längre, och en live action-film med talande djur är nu ett faktum. Har det någonsin gått bra förut?

Jag, som annars är en riktigt gnällig 3D-kritiker, får snabbt konstatera att det här är en av mycket få filmer som formatet är perfekt för. Hela filmen är uppbyggd så att det ska kännas som att du befinner dig mitt i Indiens djungler, och det är tokigt lyckat. Det bubblar till i magen av en lust att klättra i träd och svinga i lianer, för att inte tala om att hänga med vargar, rida på vattenbufflar och spatsera bredvid en värdig panter med basröst. Och jag är ju en tråkig nästan-30-åring, att vara runt nio och se den här filmen måste vara absolut magiskt.

Det som imponerar på mig ännu mer är dock CGI-djuren. Vad vi i framtiden kommer minnas av 00-talets filmkultur är hur vi överanvände CGI som galningar långt innan vi hade tillräckligt bra teknik för att kunna lura en bebis ens, med många anskrämligt fula karaktärer som resultat (kommer ni ihåg Skorpionkungsscenen i Mumien 2?). Men nu vette fan om vi inte börjar få kläm på det här! Det är riktigt surrealistiskt att betrakta en tiger, som på alla sätt ser ut som en tiger, beter sig som en tiger, har MINSPEL som en tiger – men som pratar människospråk. Riktigt konstigt. Fantastiskt snyggt.

Det står alltså rätt klart att Djungelboken får toppbetyg när det gäller det visuella, men storyn då? Svaret på den frågan är väl: jovars. Den här versionen utgår alltså ifrån 60-talets, men tar ett antal friheter åt olika håll och breddar ut historien, och det är bra. Men man har försökt trycka in lite väl många olika trådar, moment, karaktärer, och filmens andra halva blir aningens rörig i sitt berättande. Det är också synd att Bill Murrays helt fantastiska Baloo får ta relativt liten plats, han känns onödigt nedprioriterad, och jag vill ha mycket, mycket mer.

Summan av djungelkardemmumman är dock en riktigt givande bioupplevelse, och jag måste nästan dra till med klyschan att det här är en film ”för hela familjen”. Jag är fascinerad. Min livliga systerson hade varit fascinerad. Min buttre pappa hade varit fascinerad. DU kommer bli fascinerad.

© Disney

Betyg
1 2 3 4 5 Inte bra Knappt godkänt Bra Mycket bra Mästerverk
Användarbetyg
Vilket betyg sätter du?
1 stjärna2 stjärnor3 stjärnor4 stjärnor5 stjärnor (2 röster, genomsnitt: 3,00 av 5)
Loading...

Lämna en kommentar